Love mellan persone befinner sig daremo ofta en mer frenetisk emotion ann endas nago antydan av frandskap eller tillgivenhet. Det kan fast an introducera sig inom skild former och ino varierande niva it styrka, a latt omhet (nar vi uppge “att banka baver” barnunge, exempelvi) mo saken dar mest ivriga onskning (till pro hos passionerade alskare). Nar det kanns tillsamman enorm intensitet sam det utovar ett hallbar sexuel ork (eller en sexuell attraktion ) talar vi om ” het ” lov alternativ ” amoros lidelse “, mycket tillsamman assistans bruten bilden itu alskare eller karlek. Brann for att forklara effekten det ager gallande sinnena sam sinnet. Nar denna hetta orsakar nago odl tatt identifiering tillsamman nagon manniska att saken dar tenderar att ansluta do ett par alskarna talar vi ifall ”fusional” karlek.
saso nago avsagelse (“att bli kar”, ” love spann ett anblicken “), vilket orsakar hos dem sasom upplever det beteenden saso befinner sig avsedda att ragga upp saken dar alskling sam syftar mo att astadkomma omsesidigheten itu denna lov, sasom darbort odl ar lamplig kommer att uttryckas utav karleksfulla handlingar och gester – inberaknat smekningar, kyssar och samlag, saken da senare betecknas kungen atskilliga sprak fran uttrycket “att bega karlek”. Dessa metoder samt gester ar delvis kulturella och kan – exakt saso studiet utav forbud kopplade till lov – bliva pinal sta e antropologiskt alternativ sociologiskt uppfattnin.
Bortsett fra kulturella skillnader i metoder relaterade at love inneha ideer samt representationer fran love likas forandrats jatte- over tiden. Saken da platoniska karleken, saken dar karleksfulla och romantiska karleken befinner si foljaktligen distinkta monster samt verkade pro specifika tider i historien. Det finns samt en mang psykiska bru kopplade mo karlek och studeras it psykologi, som erotomani eller narcissism. Somliga former bruten lov uppfattas samt sasom forvrangningar alternativ avvikelser (betrakta parafili ), som pedofili (erotis dragnin mo manniskobarn) och bestialitet (sexuell dragning mot kreatur). Sadana alskar kan studeras vi psykologi sa val sasom bruten manniskan och samhallsvetenskap.
Eftersom karlekens komplexa samt svara att fatta, kokar tal forsavitt lov mycket mot klicheer, sasom finns ino e mang glosa forsavit karlek, darfor att poeten Virgil ” Karlek triumferar slut allting ( omnia vincit amor )”, tills saken da beromda ” love utfor blind “. Filosofen Leibniz gav honom denna forklaring “Att ha samlag befinner si att hitta underhallnin ino andras lycka”.
I datid ager livsaskadning och religion (liksom teologin som befinner si kopplad at saken da) mediterat ofta kungen fenomenet love, ett standig inspirationskalla pro plast-, litteratur- och musikkonsten. Den psykologi under det senaste arhundradet, fornyade reflektioner i amnet. Mirakel framti ar inneha vetenskap som biologi, neurologi sam neurovetenskap, andock samt zoologi och antropologi, age forbattrat var insikt pro karlekens natur sam roll.
Termen anvands ino XIII e arhundradet inom franska som amor
fran gamla occitanska sam saga “karlek” https://gorgeousbrides.net/sv/blog/gifta-sig-med-nagon-fran-ett-annat-land/. Vi noterar det av ederna inom Strasbourg inom romansk gestaltning ino lokationen for deo amur (for guds karlek).
Saken da philia narmar sig vanskapen som sjalvklar
inom dag ar nagon hallbar omsesidig respekt emella par manniskor intill sallskaplig status, vilket aven leder mot sjalvhjalp. Det kunde blott forekomma mellan ett pa manniskor it dit kon darfor ojamlikheten emellan konen.
Saken dar Agape befinner sig karleken at uppemot tatt osjalviskhet idag, nagon rakt present. Det kannetecknas bruten sin spontanitet, det befinner si ick en tankevackande akt eller en skepnad utav artighet, inte med nagon autentisk medlidande for andra, oavsett om de befinner sig okanda eller intima. I saken dar kristna traditionen a kyrkans fader assimieras det har glosa tillsamman begreppet valgorenhet, ehuru det senare befinner si narmare ett materiellt kondition saso upprattats tillsamman persone ino pina. Saken da ursprungliga agape tar ej pa sig denna moraliska konnotation it ansvar for nagon gudomlig ineffekti.