Hej, Vi har en ny app!
Pro att din app amna fortga rulla som det ar tankt behover du fornya till nyaste versionen. Klicka kungen knappen pro att fornya!
Om en sak tycks allihopa deltagare i den debatt som utlostes av Goteborgs-Postens kulturchef Bjorn Werners kronika ifall ratade Tinderman vara overens: Den nya digitala dejtingekonomin har besegrare, och den har forlorare.
Sydsvenskan
Det ar emellertid en flexibel be om nagot vilka dessa ar – samtidigt Werner (GP, 2/1) framhaller de socialt forfordelade mannens sexuella pina gallande den digitala arenan, har till exempel Expressens Anna Hellgren (13/1) visat gallande att dessa man knappt kan sagas besta mer drabbade an kvinnor i lagstatusyrken, snarare tvartom. Det koper forstas inte bara om tillgangen till sex, utan aven om vem som i vidare fras gynnas fran strukturerna, men inte heller i den mer begransade fragan rader nagon samklang ifall orsakssambanden. Nar exempelvis Kristina Hedberg (DN, 6/1) menar att dejtingappar som Tinder inte utfor nagot mer an befaster en redan radande sexuell rangordnat system, betonar Johan Anderberg (HD-Sydsvenskan, 14/1) att detta bara ar delvis akta: Att dejtingapparna ej enbart exploaterar ojamlikheten, utan i speciell fras samt skapar den.
Den digitala relationsmarknaden ar, anser Anderberg, annu fler ett exempel pa stordriftens hansynslosa logik: korrekt som den lokala foretagaren gar omkull nar internethandeln nar byn, sa har den snyggaste killen gallande jobbet ej langre sa massor att ejakulera med, alldenstund hans konkurrenter genast ar – som minst – allihopa andra man i hela stad.
Anderbergs betraktelse fran hur kapitalismens utslagningsmekanismer verkar tillika gallande humanistisk niva ar forstas uppbokat giltig – men sjalv betvivlar att den ar till fyllest djuplodande. Att den digitala kulturen paverkar vara liv i genom hur vi rangordnas fran dess algoritmer ar tydligt, men den paverkar oss i minst jambordig bunt grad i genom sin forskjutning av hur vi uppfattar oss sjalva och varandra. Den dynamik som kannetecknar Tinder ar densamma som praglar den digitala existensen i stort: jaget konstrueras aktivt i genom preferenser och aktiviteter, relationer fortingligas och anvands som identitetsmarkerande tillhorigheter och kommunikation sker enbart i former som medger total kontroll. Den enda skillnaden ar att drivkrafterna gjorts mer explicita: sjalv framstaller inte bara karna jag, utan jag utfor det i det uttalade syftet att det amna bli alskat.
Kungen synonym gang som jaget kungen jakt efter karlek tvingas bega sig till ett saljbart objekt, riktar det ocksa en motsvarande konsumistisk ogonkast mot sin omvarld: ”Aldrig”, skriver tekniksociologen Sherry Turkle apropa den digitala dejtingkulturen, ”har det vara lattare att klura gallande potentiella romantiska partners som varor tillgangliga i overflod”. Och det ar har jag antagande att den kapitalistiska logiken nar djupare an va Anderberg antyder, kungen ett satt som paminner ifall baksida av underben serietecknaren Liv Stromquist skildrar i sin ”Den rodaste rosen slar ut”: Den andre upphor att vara fangslande som genuint annan, och far sin signifikans enbart i kraft av att bidra jaget bekraftelse, ett identitetsbyggande attribut bland otaliga.
De algoritmer som bedomer anvandarens varde utifran vardet hos de konsument som tycker om henne, far med andra ord djupare konsekvenser an vilken karlekstorstande nuna som dyker upp kungen var monitor harnast: Den tycks vara aktiv ocksa i var personligt sjal. Vinnaren i denna nya disciplin blir da, snarare an nagot enskilt befolkningssegment, ett tankesystem – namligen det som villigt spjalkar upp saval den egna personen som den andre till en samling matbara egenskaper, och forhaller sig till relationer som en krasen konsument.
En annan forfragan som ar presentator att uppehalla sig bred ar den ifall attraktionskraft. Om det genast finns vissa grupper som gynnas gallande andras bekostnad pa en digitaliserad dejtingma personer som skulle ha gynnats i all fall? Ett tankevackande genmale finns att inbringa i den kissbrides.com blГ¤ddra runt pГҐ den hГ¤r webbplatsen amerikanske biologens Richard O Prums aktuella ”Skonhetens evolution”, dar forfattaren aterger forskning ifall va som uppfattas som tilldragande. Det visar sig att bedomningen av attraktivitet sker i flera steg, och vanligtvis med direkt motsatt utfall.
Spann en forsta ytlig visuell revision – svajpa hoger eller vanster – tenderar skonheten att besta mer eller mindre skildra, i den bemarkelse att de flesta folk ar overens om va som ska uppfattas som attraktivt. Men, och detta ar det intressanta: utbredd mer komplext socialt harmoni omprovas detta forsta intryck pa subjektiva grunder, med resultatet att asikterna gar delad kungen ett slumpmassigt fordelat satt. Av det skalet, anger forskarna, ar det mojligt ”for nastan allihopa att ha relationer dar bada parterna uppfattar varandra som unikt begarliga”.
Vilken ganska fran attraktion som ar gangbar pa Tinder borde vara uppenbart, och i denna mening har Anderberg fullstandig riktig, kanske till och med mer riktig an han anar, for i den digitala dejtingvarlden gynnas den klassiska skonheten inte bara fran databolagens algoritmer, utan fran deras vaxelspel med var personligt evolutionara programmering. Men verkligt oroande blir detta forst nar man lamnar svajpandet darhan och betraktar den mer allman framatskridande som pagar cirka oss, i vilken realitet, starkt intresserad mansklig narvaro i allt hogre stadium ersatts med digital avsaknad.
Genom att tomma det manskliga sociala samspelet gallande det metod som genast sker, riskerar vi med andra ord att utarma ocksa mojligheten till realitet ingaende foralskelse, och till en tilldragning som nar djupare an till en schematisk kritik av estetisk symmetri. Till en hunger som tar kroppen i besittning, men som i speciell mening kommer ifran fran sjalen: och finns det nagot som kan kurera den till kvantifierbarhet styckade kottkropp som vi latit oss sjalva forvandlas till, sa ar det gott en sadan.
Anderberg aterger en passage klocka den franske forfattaren Michel Houellebecqs senaste bok ”Serotonin” forut att illustrera sin tes att sexuell tillfredsstallelse i och med den digitala revolutionen riskerar att bli en bonus forbehallen en snav elit. Sjalv tanker sjalv snarare pa ett citat klocka romanen ”Elementarpartiklarna”, skriven langt fore dejtingapparnas intag, om hur samtidens individ gjort det romantiska umganget till en fritidssyssla, en sorts noje i vantan kungen ett blivande avromantiserat fornuftsaktenskap, till drygt lika delar hallbar fran sexuell och narcissistisk njutning. ”Naturligtvis”, konstaterar forfattaren, ”har hon kungen sa vis franhant sig all potential till lycka.”